Härskaren Etc.

Jag fick en rolig tablett av en snubbe. Den gjorde så att man åkte tillbaka i tiden märkte jag. Har besökt 1600-talet, 1700-talet, 70-talet, samt 80-talet. Jag träffade bland annat Bellman, Gustav III, Gustav II Adolf, Jim Morrison, David Bowie, Nikki Sixx och Michael Monroe. Det var ett sjukt farande och flängande och alla var fina och glada, hela tiden.

Anyways... I came back to te present day and it turns out David Bowie has copied some of my nasty looks. Man får visst inte ha något för sig själv längre. Aja, life goes on as normal och det suger just nu.

See ya 'round

      /Spetan

Att säga sjuk som en hund låter inte så fint, men jag skulle lätt kunna gå med på att jag idag är sjuk som en gris. Allt var bara dimmigt idag i skolan, först skulle jag träffa Emma, men jag var helt väck. Lektionerna satt jag där och försökte höra om det var svenska lärarna pratade, hade lika gärna kunnat var arabiska. Sen satte jag en pizza i kistan och led den sista lektionen igenom.

Det har regnat en jäkla massa idag, och att gå hem från bussen var inte kul. Jag smög fram och skakade massvis. Tillslut var jag hemma och jag slängde mig på sängen och slängde iväg några sms, deckade ganska snabbt dock. Jag vaknade igen lite innan fem av mobilen som satte på larmet, somnade om sen ringde Maria som fyller år idag (23 är stort, grattis!), jag var tyvärr tvungen att ställa in hennes födelsedagsfirande och somnade om direkt efter att jag lagt på luren.

När jag vaknar igen var klockan sju eller halv åtta, så jag gick upp. Mamma och pappa tittade förvånat på mig, och pappa slänger ur sig "Var fan har du varit". "Sovit lite" svarar jag och sätter mig för att äta. Jag får reda på att mamma och pappa hade letat lite efter mig. Grejen är den att mamma hade varit inne och lämnat kläder i mitt rum och inte märkt att jag låg utslagen på sängen, ganska roligt tycker jag. Hon hittar aldrig något nu för tiden, hon borde nog skaffa starkare glasögon, eller börja använda dom hon har hela tiden.

Mitt viktigaste mål inför den stundande påskhelgen är att bli frisk så att jag kan följa med till småland. Och så att jag kan supa ordentligt utan att riskera att bli mer sjuk. Nästa vecka kommer att bli helt galen hoppas jag. Filmkväll på måndag och fett med sprit resten av veckan. Det är vad jag hoppas på, hoppas att allt går i uppfyllelse! Jag vill önska er alla en riktigt fin påsk, och se upp med magpumpningarna!


       /Spetan

Igår kväll, precis när jag hade somnat, så stormade mamma in i mitt rum på jakt eter ett täcke och en kudde. Jag vaknde när hon började röra runt på allt i soffan och somnade inte om förrens halv 5 ungefär, eller då kollade jag på klockan sista gången... Klockan 8 stormade mamma in i rimmet igen och var sur för att jag inte hade gått upp, jag hade nämligen inte vaknat av min nedrans väckarklocka! Det var inte så värst roligt, och så hann jag inte med min välförtjänade dusch.

Skolan började segt, men jag piggnade till efter några donuts och lite cola, och efter bamba ännu mer. Jag har ätit fem stycken sådana idag. Dom rosa. Jag gillar dom starkt, dessutom så matchar de fodret på min jacka!  Det gillar jag, att matcha maten med kläderna, väldigt modemedvetet.

Jag har precis återuppteckt SIXX AM, så lyssna och njut nu, det gör jag


The Girl With Golden Eyes





Accidents Can Happen






Life Is Beautiful 




Jag vill också säga att helgen var fin, darlings. Men det är muntlig information som kan fås av mig personligen







Love n' sweet kisses

     //Spetan

Igår var det cocktailparty, jag tror att jag blev fullast... Men det var fint. Men använd inte shaker på kolsyrade drinkar, dom pyser ut, tyvärr. Sen stack jag hem med kusin vitamin, Emma och Göran. Herr Bäckemo åkte vagnen med oss och vi stötte in i herr Röd, som jag sa, men ingen lyssnade på.
Sen deckade jag coh emma när göran och rebekah åt och jag vakknade när sis cocaine ringde och sa att jag skulle möta henne på stan om två timmar.

När jag väl var på stan mötte jag Malin, vi åkte och kollade på Rudolf Steinerskolans (Waldorfskolans) teater där Vidar var aristokrat. Sata och Katt #2 var också med. De var duktiga på att skådespela, fast det tog lite tid. när jag väl kom hem fanns det mat och min garderob var målad vit.

Nu är det freaky Fridaytime @  sis Cocaines ställe


ha det gött
//Spetan Filip Magnusson

En öl skulle sitta fint idag. Öl och en cigarr. Eller varför inte smälla på stort med champagne och kubansk fetingcigarr? Det är vad jag vill ha för att fira atyt det jävla projektarbetet är färdigt. Har nu suttit i 6 dagar och jobbat, jobbat, jobbat och åter jobbat med den jävla rapporten, och dessutom har jag varit juker och haft feber, snuva och hosta. Och så har jag världens sår i örat och en sårskorpa vid näsan. Så jag är värd några öl tycker jag, inte bara några, jag vill ha tillräckligt för att glömma dom senaste dagarna, jag skulle behöva ett flak öl, och två flaskor jack till ikväll, det skulle vara fint. Jag tror att det är vad som behövs för att bota partysuget som finns i venerna. Kroppen bara spritter och sucktar efter sprit som kan föra bort tankarna från all jävla abetarhistoria i mitt huvud. Öl säger jag och nu ska jag laga mat.


Pussåkramåsånt
      /Spetan

Jag har idag upptäckt att gravitationskraften fungerar alldeles utmärkt. Jag hade hoppats att jag skulle kunna göra som Arthur Dent, och missa marken, men nej. Under ett av mina försök att flyga måste min näsa ha fastnat i något, för nu har jag ett sjukt äckligt sår på näsvingen, och det blir inte bättre av att det hela tiden rinner in snor i såret. USCH! säger jag bara.
Det där med att vara dimmig i huvudet och att försöka koncentrera sig är inte någon bra kombination, tyvärr. Har idag tillbringat 5½ timmar på internet istället för att plöja tegelstenar och skriva på mitt projektarbete. Det är inte bra... Så nu skriver jag, kanske på fel ställe, men de är ändå en skrift, typ, eller nåt, jag vet inte.

Igår bytta jag hårfärg förresten och blev en tiger. Jag vill tacka mamma och den extremt blyga isländska frisörstudenten för arbetet med håret, samt Emma för hennes moraliska stöd. Jag vill även tacka labbet hos Matrix som har tagit fram blekmedlet. Sist men inte minst vill jag tacka Partille Vatten och Göteborg vatten för att det finns tillräckligt med vatten i kranen, och inte att förglömma Nikki Sixx som har haft blonda slingor av och till.
Fortsättningsvis vill jag tacka den extremt fula bölden på min näsa och räddningsdropparna som gör så att det inte gör så ont, och vi får inte glömma bort Cocilana som bedövar mitt sinne och tar bort den förjävliga hostan.
listan kan göras lång, så jag tänkte bara rabbla: Axl, 13:13, FujiDirekt, Eagle Records, SpitFire Recodings, Kat von D, Nikki&Sikki, Pappa, Björn Starrin, Legosoldaterna under stormaktstiden, Jack Daniel's destillery, Carl XVI Gustav, Alice Cooper, Kiera Knightley, Mattias&Melker, Jocke Berg, Olympus xD MemoryCard, Sis Cocaine, Dregen, Michael Monroe, Slash, Tutanchamon, SS-uniformsdesignerna, Washburn, Gibson, Volvo, Chevy Vans, Nemo, Dodge, Johnny Depp, Mikael Hofström, fans, vänner, Rocklegender, GH, GKSS, Glorious Bankrobbers, Björn Gustavsson, Ryan Roxie, Noll Tolerans, Rebekah, sommarlovsmorgon, solnedgånar, LOL, microsoft, Sony Ericsson, Nunnan, Guns n' Roses, Mötley Crüe, Ned Flanders, Aqua, Babar, Kalle Anka, Bamse, Lilleskutt, Snusmumriken, Eoin Colifer, Jack Black, Stefan Sundström, Roxanne, Bob, Eric & Red & Kitty Foreman, the Billion Dollar Babe, Turboneger, Sune, Kaya Scodelario, och alla andra som jag gillar litegrann!




Eran vän, tjänare och monark
//Spetan

"Gymnasieskolans projektarbe (PA) är av de vanligaste orskakerna till ett kraftigt nerbrutet immunförsvar. Varje år avlider ca 150 elever på grund av sjukdomar som kunde ha stoppats om inte PA hade brutit ner immunförsvaret så grundligt."

Så står det skrivet i nationalencyklopedin om ämnet Projektarbete. Det som länge har fruktats visade sig nu vara sant: Projektarbetet kan vara dödligt.
Själv har jag redan, två dagar efter starten, börjat känna av mitt nerbrutna immunförsvar. Har en monsterförkylning som har brytit ut med dimmigt huvud och en riktigt fet hosta som bivärkningar.
Nu kanske du tänker att jag bara har hittat på detta, men nej! Studir visar att det inte vbara är det fysiska försvaret som bryts ner, utan även det psykiska. 
   – Antalet depressioner och självmordstankar och -försök ökar drastiskt veckorna innan projektarbetet ska lämnas in, säger Rickard Hillsås, proffessor i Undomsbetéende på Carolinska Institutet. Han förtsätter: 
   – Det är inte braför unga hjärnor som fortfarande håller på att utvecklas att sättas under en sådan stor stress som det innebär att jobba med en helt ny typ av arbete med så många, men svårtydda, ramar. Man kan inte annat än förundras att det inte är fler individer som avlider till följd av detta hemska projektarbete.

Många elever slutar helt att äta under de sista veckorna innan inlämningen av arbetet och en del drabbas av hysteriska psykoser. Inte så konstigt när man tänker på omfattningen av arbetet i relation till handledningen. Många elever träffar sina handledare så lite som fyra gånger under året som de håller på med arbetet, en siffra som är alldeles för låg enligt Magnus Ekenbäck, expert på Skolverket
   – Eleverna och deras handledare behöver ha en nära kontakt med varandra och bör sammlas för att diskutera hur arbetet går minst två gånger i månaden, gärna oftare om det kan ordnas.

Igår var det Melodifestivalfinal och både Wig Wam och Ryan Roxie (med Casablanca) var med! Jag ska bara säga att Ryan är nog min favoritgitarrist av alla gitarrister som är bosatta i Sverige. Sen tog mitt huvud stopp, en gitarr åkte fram och jag och Johan battlade med våra skills, jag var dömd till att förlora.

Promenaden hemmåt blev lång, jag åkte med 17bussen som tyvärr bara gick till Björkekärr. Men det är trevligt att promenera på natten, så jag hade inget emot en 25minuterspromenad. Dessutom så fick jag ur mig lite av överskottsenergin jag fick mot slutet av kvällen, efter att lite Passoa hade botat det sista av baksmällan från föregående kväll. Jag gick och gick och till slut var jag hemma i ett stycke.
Väl hemma borstade jag nog tänderna, letade topps, tvättade näsan och lade mig för att läsa ur Vindens namn (del 2) som för övrigt är en riktigt bra bok! Ish liebe fantasy, fast inte så jättemycket skulle man kunna säga.

Idag lyser solen och jag gilart! Om jag bara skulle ta och bege mig iväg till biblioteket så att jag kan börja med mitt projektarbete nån gång! Det är inte lätt att vara jag om jag säger så. Mitt minne är inte vad det en gång har varit, tyvärr. Allt är höst- och vintermånadernas fel! Jag står inte ut med slasket längre! Jag får snart krupp om inte det blir sommar och sol så att jga kan ha kort tjol, eller nåt. Fatta hur sukt underbart det kommer att bli!
Nu är det bara 79 dagar kvar tills jag flyttar to Mystery City och 75 dagar kvar till studenten och jag för första gången på 13 år blir en skolfri man.

Jag vill också göra reklam för min fanclub på facebook. Gå med så att jag äntligen kan säga tack och adjö för idag och bege mej ut i skolskenet som så sorgligt ryckte upp mig ur drömmens värld igår morse.


      Stay true

                                                //Spetan

En sak jag har tänkt på idag är skalbaggar... Dom är jätteäckliga ibland, usch. Så det har jag tänkt på när jag har gått runt och varit frånvarande. Sen försökte jag räkna på mattelektionen, men jag kom på att jag inte kan sån skit så jag gick på staden i en liten stund med Emma som provade klänningar och jag provade t-tröjor. Det var roligt, men jag kännde mej mentalt efterbliven. Kunde bara inte få bort skalbaggarna och dom dära siffrorna ur huvudet... Jättekonstigt ju!

Nu har jag äntligen slutat tänka på dom, jag tänker på trollkarar och häxor och drakar istället. Jag vill ha en tam drake som skulle kunna följa med mej vart jag än stack iväg någonstans. Det skulle vara roligt! Då hade jag kunnat flyga på den också och åka till London och Los Angeles ibland över helgen, det skulle vara roligt tror jag. Eller om jag kunde trolla... Harry Potter kan ju spöktranfblablabla sig och då säger det bara POFF! och så är han där på nästa ställe! Eller så kanske man skulle ha både en drake och vara trollkar. Så ska jag göra när jag blir stor, det tror jag nog.
Fatta lixom vad jag skulle kunna göra! Bli världens supermegaultrarockstjärna och bli bäst bara, eller det är jag redan (bäst alltså, eller ibland i alla fall), men supermegaultrarockstjärna! Det vill jag bli nu.

Min gittar den har Maria snott, eller jag lämnade den där och har inte orkat hämta den. Men nu saknar jag den faktiskt. Det kanske inte var så oväntat egentligen, men jag vill ha tillbaka den! Jag saknar att spela Hurt hela dagarna. Och så måste jag börja spela på riktigt nu, det är viktigt inför sommarens gatumuciserande tror jag. Ingenting går upp mot att få pengar för att spela och sjunga. Eller det kanskeskulle vara att få pengar för att ligga och mysa med någon gullig liten tös. Fast det är nog prostitution och det vill jag INTE veta av! Nä fy!

Electric Boys är fina pojkar. Det tycker jag nog allt. Groovus, groovus maximus, vilket fint latin asså! Jag skulle bara säga det så att jag kan gå ner och läsa i boken jag började på innan mamma avbröt mej för att hon behövde hjälp med några fakturor som hon tydligen trodde att jag skulle fatta, men nu struntar vi i det och jag säger:


Tack, hej och på återseende



        Glada hälsningar från herr Spetan

Jag gick och upp i morse coh tänkte "Fan sikken fin dag". Det var soligt ute, jag gillar sånt väder, och dessutom så tog det 5 minuter att hälla upp tillräckligt med vatten i kokaren för en kopp te. Och sånt är ju alltid roligt!
Eftersom det knappt finns något vatten i kranarna (det slutade komma igår) så blev det ingen dusch och jag bestämmde mej att Dregen är min man idag.
Jag plattade håret, slängde på en bandana fixade knyllruffs och lämnade byggnaden.

Nu kanske du undrar varför jag har börjat skriva denhär skiten igen, och svaret är detta: Jag har inget bättre för mej denna afton. Jag har kollat på Buried Alive, och nu känns det dummt att förstöra den känslan jag fick; jag vill vara ledsen och lycklig på en gång, det är en fin känsla.
Jag sitter här och tänker på Andy McCoy som spelar på ett piano med en cigarett i mungipan, Conny Bloom smeker sin gitarr och  Michael Monroe som sjunger Million Miles Away, utbrister "This is for you Razzle", rösten själver och en tår glimmar ner för hans kind. Jag kan bara inte kolla på det utan att sjäv fälla några tårar. Låten är underbar, Hanoi Rocks är underbara, och jag bara älskar mej själv.

Men egentligen kanske det inte är därför jag skriver. Kanske är det för att jag gick och piercade näsan i torsdags och vill tacka Emma för hennes moraliska stöd, kanske är det för att jag hade två vackra damer på besök i lördags, kanske är det för att jag vill dricka saft. Vem vet? Inte jag i alla fall, inte du heller antagligen, antagligen inte någon... Och helt plötsligt slogs jag av en idé, det finns ingen tanke! Jag vet inte vad jag svammlar för rappakalja, jag vet inte vad det betyder, men en sak vet jag: Jag är fin, du är fin, vi är alla fina och det är huvudsaken.

Nu ska jag dricka mitt te som mamma gjorde, godnatt allesammans. Ich bin ein kleine krokodill